'

I morgon smäller det!!

Tio spänns på Kupan...ska hottas upp i helgen. Jag och systern ska pyssla på söndag...efter brunchen då vill säga!

Kallt, kallt, kallt! -22 i morse. Men nu värmde Haag och Kalla mitt hjärta med ett fint OS-silver.

En bra dag men ser mest fram emot helgen och min sötnötsysters påhälsning♥♥♥.

...håna en stockholmare (bakom ryggen då naturligtvis) för att de tror att det är snökaos och kallt!!! Det är sååå kallt, jag fryser bort inomhus. Dessutom parkerade vi idag på Narvavägen i detta snökaosiga stockholm, det var ingen lek vare sig att komma in eller att lämna parkeringen. Så mycket snö och det hinner ju aldrig bli ordentligt plogat eftersom det står bilar överallt.

Snart ska jag sörpla kaffe, mycket kaffe som kanske kanske kan värma den här frusna själen. För jag kan inte vänta på en till OS-medalj för att återfå värmen!

Jo serru jag gjorde ju en dromedartavla som hamnade i en djup IKEAram innan jul...det tog en evighet innan den kom upp på väggen och nu när den äntligen kommit upp på väggen hade jens ner den i golvet och ramen sprack, glaset var dock fortfarande helt.
Sen har nu den här ramen legat och väntat på att bli lagad...tills jag tokstädade igår och naturlgtvis krossade glaset. Jag fick tänka om Dromedaren står färgglad och fin i stringhyllan i köket. Och den del av ramen (ett innerstöd) som fortfarande var hel fick lite färg och några djurkompisar. Det blev ngt nytt till hallen i alla fall...

Och hur spännande var inte skidåkningen igår. Jag höll dessutom på att missa hela härligheten eftersom jag somnat men jag vaknade lagom till Johan Olssons jätteledning...tuuur!

Har haft en bra utvecklingsdag på jobb med många bra diskussioner och en trevlig after work på Jernet.
Trevlig fredagkväll...hockeyn ser bra ut för övrigt ju!

När det är sådär ledsamt som det nu är med Helena Jonsson så kan man ju glädjas för att Kupan lät mig fynda denna fantastiska vovve för fem spänns idag. I ♥ Kupan, I ♥ Myrorna nicht so viel...

Ferry, kungligt! Ett guld om dagen, helt okej...fortsätt så!

En sak till...vem i hela friden proppsade på att Elofsson skulle ha träningsoverall när de andra får ha kavaj? Not sooo staaajlischhhh!!!

För övrigt hade det suttit fint med lite fler OS-medaljer. Stackars, stackars Hellner. Men de kommer nog snart...

GULD, GULD, GULD!!! Sååå fint!!

Romantiskt nog köpte vi oss en antennkabel så vi  ska kunna se OS i sovrummet. Vi tog också en vandrande fika från sleven...Tänk vad man kan hitta på en sådan här hjärtlig dag. Jag undrar om vi inte ska ta och fira den nya kabeln med lite bubbel i kväll.

För övrigt har jag haft knasiga veckan med kräksjuka och nu en oroväckande förkylning på g.
I fredags när jag gjorde mitt återtåg på förskolan var nästan alla barn hemma...som mest hade vi 7 barn den dagen. Konstigt.
Jens och jag har också skrattat ihjäl oss åt en massa TV-program - som halv åtta hos mig och mästarnas mästare. Dessutom hade vi i tisdags glömt att vårt favorit progge So you think you can dance gick så det var bara tur att vi lyckades se det. Konstigt.
Jessen har dessutom kräkts vilket han aldrig gör. Konstigt. Kanske ännu konstigare eller möjligtvis jobbigare för honom var att kräkdebuten skedde på Rådmansgatan mitt inne i stan.

Försökte lägga in ett klipp här med en superdans ifrån i tisdags med det gick inte...missa inte Jakob nästa vecka snacka om benföring.

♥♥♥

Fadern min som bor i Hjoggböle, P-O är ditt namn. Vänligen utfärda inga fler besvärjelser över mina favvocafeér tack!
Hängmattan finns inte längre, de har bommat igen precis som min kära far sa till mig och systern i somras när han hörde att vi, ve och fasa fikade på ett vegcafé! För att vara precis sa han nog mer något i stilen; passa på att fika där ni, det stänger nog igen snart!

Hur ska livet gå vidare utan deras fantastiska bröd och mandelruccolapesto och feta?? Fikavärlden har förlorat en guldkant. Idag fick jag fika en inte alltför god macka på Blå lotus...

I kväll är det upp! Är helt lyrisk efter min första teatergruppskväll...massa skojiga dramaövningar! Jag känner mig pigg för första gången sen i somras tror jag...och jag var så gott som död innan, då jag släpadde mig till Sagateatern i snöstormen!

Tanken var att ni idag skulle få ett litet trevligt inlägg med ett foto på en ny hylla som jag fyndat på Myrorna. För det är väl grejen med Myrorna att man ibland gör just fynd där. Det är i alla fall inget ställe som jag räknar med att hitta den senaste designen eller riktigt hela grejer till överpriser.

I lördags tog jag min vanliga djurrunda (hjorthagen - till Bofinken och sen Myrorna). På Myrorna hittar jag en överdel till ett skåp som jag tänker att man skulle kunna hänga upp på väggen ovanför soffan. Att priset sedan bara var 50 spänns kände ju som en hit. Som den vänliga själ jag är tänkte jag att jag först skulle rådgöra med min kära sambo om han nu tyckte att detta kunde vara en bra idé. Han tyckte det lät lite sisådär men lovade att följa med och titta idag måndag efter att jag slutat jobba (om den nu fortfarande skulle stå kvar vill säga).

Väl på Myrorna står faktiskt den sk hyllan som vi också kan kalla den halva möbeln kvar. Vi överlägger snabbt och kommer fram till att vi ska köpa den. Glad i hågen går jag fram till mannen som jobbar på möbelavdelningen och ber om hjälp (man behöver nämligen få en följesedel för att kunna betala i kassa och sedan hämta ut den). Mannen muttrar med en rätt besvärad ton att vi kan gå före och att han ska komma efter.

Jag berättar vilken möbel jag vill ha varpå han fräser - det är väl den där som saknar prislapp (Myrorna säljer som säkert bekant inte varor utan prismärkning).
- Nej svarar jag vänligt, den har en lapp här, femtio kronor står det.
Väl värt att nämna är att lappen sitter tydligt på det översta hyllplanet utan tillstymmelse till inverkan på lappen, ingen har alltså försökt ta bort den, eller flytta på den, inte heller finns något som helst tecken på att det försvunnit någon siffra eller att ngn har försökt rita över.
Mannen som vi numera kan kalla för arggubben svarar inte som jag kanske kunnat förvänta mig typ "Oj! där gjorde ni ett klipp" Inte ens..."oj, det där kan inte stämma jag måste faktiskt rådfråga min chef innan jag kan sälja den här".
Nä, arggubben nästan skriker till mig att det borde jag väl fatta att den där möbeln ju är från 60-talet och att de minsann skulle kunna sälja den för 600 kronor.
Jag kommenterar syrligt att den varit prismärkt åtminstone sedan i lördags och att det faktiskt är en halv möbel (må så vara att den är i fint skick och att femtio kronor är löjligt lite).
Arggubben fortsätter att skälla på mig - jag en kund som tänkte handla en prismärkt om än billig vara.

Vi går därifrån och gubben ropar efter oss, så ni är inte intresserade av den om den kostar 300 jag kan få veta i eftermiddag.

Definitivt inte säger vi och åker raka spåret därifrån.

I bilen är jag så arg och faktiskt också riktigt förnedrad - jag var där för att fynda inte för att bli dumgjord och utskälld av en surgubbe med attitydsproblem och noll servicekänsla! Jens är lika arg om något mer behärskad.
Väl hemma ringer min sambo Myrorna och frågar om hur de ser på saken. En mycket trevlig kvinna ber så mycket om ursäkt men kan inte hjälpa honom så mycket. I morgon ska min Jens få återkomma och prata med chefen...