Ser rött...

Tanken var att ni idag skulle få ett litet trevligt inlägg med ett foto på en ny hylla som jag fyndat på Myrorna. För det är väl grejen med Myrorna att man ibland gör just fynd där. Det är i alla fall inget ställe som jag räknar med att hitta den senaste designen eller riktigt hela grejer till överpriser.

I lördags tog jag min vanliga djurrunda (hjorthagen - till Bofinken och sen Myrorna). På Myrorna hittar jag en överdel till ett skåp som jag tänker att man skulle kunna hänga upp på väggen ovanför soffan. Att priset sedan bara var 50 spänns kände ju som en hit. Som den vänliga själ jag är tänkte jag att jag först skulle rådgöra med min kära sambo om han nu tyckte att detta kunde vara en bra idé. Han tyckte det lät lite sisådär men lovade att följa med och titta idag måndag efter att jag slutat jobba (om den nu fortfarande skulle stå kvar vill säga).

Väl på Myrorna står faktiskt den sk hyllan som vi också kan kalla den halva möbeln kvar. Vi överlägger snabbt och kommer fram till att vi ska köpa den. Glad i hågen går jag fram till mannen som jobbar på möbelavdelningen och ber om hjälp (man behöver nämligen få en följesedel för att kunna betala i kassa och sedan hämta ut den). Mannen muttrar med en rätt besvärad ton att vi kan gå före och att han ska komma efter.

Jag berättar vilken möbel jag vill ha varpå han fräser - det är väl den där som saknar prislapp (Myrorna säljer som säkert bekant inte varor utan prismärkning).
- Nej svarar jag vänligt, den har en lapp här, femtio kronor står det.
Väl värt att nämna är att lappen sitter tydligt på det översta hyllplanet utan tillstymmelse till inverkan på lappen, ingen har alltså försökt ta bort den, eller flytta på den, inte heller finns något som helst tecken på att det försvunnit någon siffra eller att ngn har försökt rita över.
Mannen som vi numera kan kalla för arggubben svarar inte som jag kanske kunnat förvänta mig typ "Oj! där gjorde ni ett klipp" Inte ens..."oj, det där kan inte stämma jag måste faktiskt rådfråga min chef innan jag kan sälja den här".
Nä, arggubben nästan skriker till mig att det borde jag väl fatta att den där möbeln ju är från 60-talet och att de minsann skulle kunna sälja den för 600 kronor.
Jag kommenterar syrligt att den varit prismärkt åtminstone sedan i lördags och att det faktiskt är en halv möbel (må så vara att den är i fint skick och att femtio kronor är löjligt lite).
Arggubben fortsätter att skälla på mig - jag en kund som tänkte handla en prismärkt om än billig vara.

Vi går därifrån och gubben ropar efter oss, så ni är inte intresserade av den om den kostar 300 jag kan få veta i eftermiddag.

Definitivt inte säger vi och åker raka spåret därifrån.

I bilen är jag så arg och faktiskt också riktigt förnedrad - jag var där för att fynda inte för att bli dumgjord och utskälld av en surgubbe med attitydsproblem och noll servicekänsla! Jens är lika arg om något mer behärskad.
Väl hemma ringer min sambo Myrorna och frågar om hur de ser på saken. En mycket trevlig kvinna ber så mycket om ursäkt men kan inte hjälpa honom så mycket. I morgon ska min Jens få återkomma och prata med chefen...

Kommentarer
Postat av: Kattis

HAHAHA - Guu vad välskrivet! Jag njöt - och förfärades naturligtvis. Såna as har man verkligen svårt för. Jäkligt bra gjort att ni tar tag i det och pratar med hans chef, tio poäng till er!

Postat av: Hanna

haha...tur eller hur! Finns det något jag har svårt för så är det dålig service!!! Jag kokar fortfarande!!!

2010-02-01 @ 17:01:54
URL: http://hannahumla.blogg.se/
Postat av: mammamumlan

Ja jag förstår hur förbannde ni blev och känslan av inte bli trodd - ungefär som den där gången då jag blev utskälld av subborna på Åhlens - jag har aldrig i hela mitt liv känt mej så förnedrad - död åt surkärringar och surgubbar! Bra gjort av Jessen att ta diskussionen med chefen - hoppas ni får upprättelse, kramar från mamsen

2010-02-01 @ 18:33:02
Postat av: heddan

åk tillbaks o ge gubbjäveln en smäll!!

2010-02-01 @ 21:39:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback