Sova eller inte?
Vi har varit otroligt bortskämda vad gäller sömn. Vad jag förstår är det många småbarnsföräldrar som får amma hela nätterna, vänja av småskruttar vid småsnuttande, har snurriga bebisar som tycker det är dag redan kl 4 el 5 osv. Detta har inte varit några problem för oss Maj åt sällan mer än två ggr/natt, att sluta amma gick som en dans och Maj sover i regel åtminstone till 7:30. Men nu!! Hon är ju sjuk men rackarns så jobbigt det är när hon vaknar och gråter. I natt var värsta natten vi varit med om hittills. kl 3 vaknar liten, hon får välling (aaaningens tidigt men hon äter ju knappt ngt nu) och ska somna om. Hon försöker men ögonen vill inte riktigt blunda, då kommer hostan. Och sen kommer gråten och skriken. I säkert en timme vankar vi av och an dessutom passar vi föräldrar (som bara vill somna om) på att fräsa åt varandra. Tillsist slår vi på teletubbies och hon blir tyst, skiter och vi kan alla återgå till sömnen.
Helt ärligt förstår jag inte hur andra orkar med. Hur tusan gör de som har trassliga nätter var och varannan natt??
I natt hoppas vi på långsömn. Det behövs nu.
Ja stackars er och så får ni inte vara hemma heller - stackars lillan som säkert har ont i både öron och hals...
Ja, det är sjukt jobbigt. Dan har haft mååånga såna där snurrnätter och varit vaken flera timmar per natt vissa nätter. Med Polly var det också så, men jag har haft lätt att somna när som helst på dygnet så du tjuvsov jag/vi ibland dagtid. Fast man var trött ändå...
Antar att ni har samma nattliga diskussioner som vi: "Det MÅSTE vara din tur, nu." "Nä, det är din tur." "Nä, det måste vara din tur..." :) Styrkekram till er. Hoppas också att ni får sova inatt!